Jag bestämde mig för att jag skulle bli skådespelare redan som 11-åring. Det fanns inga alternativ. Jag älskade att synas, få applåder och stå i centrum. Trots detta var jag en ganska blyg liten pojke. Men så blev det; jag hoppade av min gymnasieutbildning, sökte Skara skolscen och kom in på första försöket. Sökte ett par år senare Teaterhögskolan i Sthlm och antogs. Raka vägen mot en skådespelarkarriär. Det gick bra. Jag fick huvudroller på scenen och på film, anställningar på teatrar som få kan drömma om idag. Stockholms Stadsteater, Kronobergsteatern och Bohusläns Teater ( senare Regionteater Väst).
NÅGOT SAKNAS
Men det var något som saknades. Hur mycket beröm jag än fick, vilka stora roller jag än gjorde så blev jag aldrig riktigt tillfredställd. Jag hade orimligt höga krav på mig själv som skådespelare. Det blev aldrig roligt helt enkelt. När jag hade fyllt 45 bröt jag helt med min skådespelarekarriär och försöjde mig istället på att regissera och fotografera. Idag har jag gjort upp med mina demoner och är mer sugen än någonsin att få skådespela igen. Skådespeleri är en allvarsam lek som kräver mognad och hantverkskunnande. Där är jag idag.
Om du är nyfiken på mig som skådespelare skall du kontakta min agentbyrå Dark Duck Agency. Det är genom dem du bokar mig som skådespelare.